Ett ovanligt klokt överlevnadstips

Igår och i förrgår fick jag en hel radda otroligt kloka och omtänksamma tankar och tips om sjukdomsfrågor, liv, död och mycket däremellan. Stort tackl! Jag fäste mig extra mycket vid nedanstående rader. Äntligen några riktigt mänskligt generösa överlevnadstips, formulerade av en bekant till en bekant vid namn Arne G:

"Kämpa på, säger folk och det är väl bra. Mitt råd är nog mer: Försök leva så gott du kan.Om allt är för jävligt så unna dig själv en dålig dag. Gör vad du gillar och orkar. Läs, lyssna på talböcker eller skaffa några justa dvd-boxar, eller vad du nu gillar och har ork o koncdentration till. Ät och drick det du tycker om, försök träffa dom du vill träffa och se till att få frisk luft varje dag."

Klokt! Ger säkert en riktigt bra magkänsla om man grunnar lite på det där när man ska somna...

Kommentarer
Postat av: Britt-Mari

Läste den också, är det inte det hela livet handlar om fast man tappar det så länge allt är bra och flyter på.



Min trognaste väninna som alltid fanns dygnet runt för mig/jag för henne sedan unga år sa till mig: Vet du vad som är gott till chocklad? Ett glas rött vin. Då var hon inte längre sugen varken på ett glas rött eller choklad. Herregud så mycket tokerier, galenskaper och dekadenta saker vi hade för oss under ungdomsåren.



Kram

2012-02-22 @ 21:53:24
Postat av: Katrine Rönnqvist

Fina, roliga, skärpta Lena med uppdragna ben under sig i kontorsstolen. Det är så du finns i mina tankar. Vi hann inte känna varandra under så lång tid men du gjorde ett outplånligt intryck på mig.



Såg nåt inlägg på Facebook och såg att du börjat blogga. Började läsa igår och nu är jag så fruktansvärt ledsen... det är inte så här det ska vara. Aldrig någonsin.



Jag har nyligen gått igenom en svår och komplicerad hjärtop. och lever lite på "lånad" tid. Jag förstår din oro så väl, din skräck, alla frågor som inte har några svar, att inte veta hur framtiden ska planeras eller ens om framtiden finns där. Det är inte så här det ska vara...



Jag kommer att följa dig här varje dag tjejen och som min son sa när han var liten, knipandes hårt med sina ögon och med händerna hårt knutna; nu teleporterar jag extremkraft till dig mamma! Jag gör detsamma till dig nu Lena! Svisch iväg!



De allra varmaste kramar från din f.d. arbetskamrat på LEON



Katrine



(Ett tips på vägen, läs på om Gurkmeja. Det forskas just nu intensivt på dess gynnsamma inverkan på att stoppa nybildning av canserceller bl.a. 1 msk/dag rekommenderas.)Går säkert utmärkt att vispa ut i lite rödvin ;)

2012-02-23 @ 11:28:38
Postat av: Lenan

Hej Katrin,

Kul att höra av dig, även om du också har det tungt.

Beklagar saken... Tänk om vi hade kunnat se in i framtiden när vi hängde på den där konfan i Tyskland. Hade vi kunnat förändra något då? Valt annorlunda? Levt annorlunda? Hurr... Kanske ingen idé att plåga sig med såna tankar.



Ja, detta med mina ben är märkligt. Försöker sluta med att sitta i skräddarställning, men det är svårt. Till och med när jag är på finmiddag så smyger de automatiskt upp och slingrar ihop sig under mig. Måste vara något genetiskt. Det kom faktiskt en ergonom till jobbet och försökte få ordning på mitt sittande. Det slutade med att han gav upp och jag tog bort armstöden på min stol, så mina knän ryms när jag sitter uppkrupen med benen i kors under mig... Så ja, jag är tyvärr lite medfött konstig.



Att leva på lånad tid är oerhört chockerande, stressande, slitsamt och sorgligt. Å andra sidan har jag så smått börjat tänka att ALLA människor faktiskt gör det, men till skillnad från oss som fått trista besked om saken, tvingas de aldrig begrunda det faktum att döden är alla levande varelsers målsnöre. Istället intalar de sig att de strosar och joggar i en valfri tidsrymd av oändlighet, vilket såklart är en skönare tanke, även om det bara är en lögn...



Hjärtoperation låter inte kul. Men säkert bättre än att avstå från den. Eller?



Ska testa Gurkmeja. Chatteux Margot de la Gurkmeja, kan det vara en farmtida storsäljare för Systembolaget, kanske?

2012-02-23 @ 15:27:32
Postat av: Arne G

Tack för de fina orden och riktigt kul att höra att du hittade nåt uppmuntrande i mina haranger.

2012-02-24 @ 01:55:06

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0