Ahopp-askutt-ahopp... Jag är en känguru.


Det känns ganska märkligt att vara hemma, trots att jag fortfarande har medicinsk utrustning hängandes på kroppen. Dränageslangen fastnar precis överallt där den hittar möjligheterna och den fula rosa tygkängurupåsen, som innehåller den uppsamlade dränerade sårvätskan, har en gammeldags knapp- och resårbandsupphängning som gärna vill trilla av så det rycker till i "anslutningen" så fort jag går på toa. Aj! Så nu ska jag strax åka iväg till KS och få dränaget borttaget. Fast jag undrar hur klokt det är, för det senaste dygnet har det runnit ut 2 deciliter orangefärgad sårvätska. Ska även få hjälp med att skölja ur venporten, så det inte blir problem, stopp eller inflammation i halsen/bröstet. Jag förvandlas mer och mer till en reservdelsmänniska, en slags cyborg, verkar det som. Jaja, läkarna bestämmer och jag lyder…

Idag vaknade jag upp med jätteont i vänster bröst och i vänsterarmen. Smärtan i armen hör säkert ihop med alla lymfkörtlar som opererades ut ur vänster armhåla. Ska fråga om det finns något sätt att minska ilningarna, när jag ändå är på sjukhuset idag.

En annan konstig grej: Jag har känsel i det bortopererade bröstet! Det kliar ofta i bröstvårtan som inte längre finns kvar på mig, utan istället förvaras i någon plastpåse för undersökning på KS . Likt förbannat känner jag tydligt att det kliar där i luften, där bröstvårtan brukade sitta. Det är en otroligt underlig känsla!!!

Annars är jag nervös för brorsans operation. Hoppas verkligen att den gick bra! Den borde vara klar när som helst nu. Kanske kan jag halta iväg till neurologen och kolla läget med egna ögon när jag är färdig med mina ärenden. Fast man får kanske inte besöka folk som opererats i hjärnan? Måste ju vara extra farligt att få in basilusker där.

Det är mycket tröttsamt med så mycket sjukdomar i familjen. Både jag, katten och brorsan också… Nu börjar väl oron ta ut sin rätt på föräldrarna, som efter att ha hälsat på för att ge mig middag igårkväll, förtvivlade kunde konstatera att deras bil blivit stulen. Ända tills de, efter att ha ringt och polisanmält saken, upptäckte att de bara hade parkerat bilen på ett annat ställe än de hade fått för sig. 100 poäng. Så härligt pinsamt virrigt! ;-)

Nej, nu är det bäst att jag sätter fart. Att försöka klä på sig så att plaggen maskerar en meter dränage-slang samt en rosa kängurupåse på magen lär kräva lite mer tid än vanligt. Och ska jag ha smecken? Håret har visserligen blivit cirka en centimeter och många blonda fjun har ersatts av ljusbrunt fjun, men jag tycker ändå att flinten lyser igenom på ett tråkigt sätt. Det blir nog smeck på...

 


Kommentarer
Postat av: Anna

Älskar den där bilhistorien!!! Så skönt att få skratta i eländet.



Är på lekland vid Fridhemsplan med alla barn och 350 i vilopuls. Den minsta sover och de stora bygger lego. Fadern ligger nedsövd. Jag väntar på att kirurgen ska ringa.



Skönt att du är hemma, försommaren kom medan du låg inne!



En surrealistisk dag.



2012-05-16 @ 14:05:35
Postat av: Nina

Läsartävling: från vilken kroppsdel hänger den rosa kängurupåsen?

2012-05-16 @ 23:15:03
Postat av: Annan

Och jag som gillar Salvador Dali men där gick väl gränsen för tuffa utmaningar önskar er allihop nu räkmackor i livet, feta arv från avlägsna släktingar, hälsa! Och humor intakt. Kram annan

2012-05-17 @ 01:13:16
Postat av: Lena

Nina: Påsen hänger på magen och är fotad snett uppifrån, en ny vinkel som möjliggjorts av tuttoperationen.Ahopphopp!

2012-05-17 @ 13:47:13

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0