lenan

En dag var jag så skraltig att jag åkte sjuktransporttaxi. Chaffisen berättade att en kollega till honom hade skelettcancer. Den var obotlig och gjorde ont. Men eftersom läkarna gett honom all befintlig behandling, så räknades han inte längre som under behandling/sjuk. Som kronisk skelettcancerpatient, utan någon pågående botande behandling, ansågs han inte längre vara berättigad till ersättning från Försäkringskassan och blev istället tvungen att jobba. Det gjorde han ända tills dagen innan han dog. Skulle du ha velat åka i hans taxi, Fredrik? Skulle det ha gjort dig stolt över dina beslut? Att han tack och lov i alla fall inte låg Försäkringskassan och staten till last, de här sista dagarna i sitt liv?