lenan

Häromdagen skrev jag om den löjliga uppståndelsen kring melodifestivalskvinnan som exponerade lite ekorre i armhålan och därigenom avslöjade att stora delar av Sveriges befolkning numera leder av kvinnohårshårallergi. Vilken töntig trend!

Dessvärre finns det fler töntiga trender nuförtiden. Ta t ex detta med mat. Som soloboende med taskig köksfläkt (pga min bostadsrättsförenings naiva tro på kolfilter – suck) så hämtar jag ofta färdiglagad mat. För bara 10 år sedan fanns det gott om pizzerior, vanliga små svenska husmanhak och kinakrogar i kvarteren. Men plötsligt klappade de ihop och ersattes av sushiställen, Hawaiian Tropic-stinkande thaisyltor, tokdyra men halvslarviga finmatsrestauranger, och trista kedjelattefik med samma gamla smaklöst uppblåsta och smuliga muffins överallt.

Av den anledningen blev jag mycket glad igår när jag gick förbi Odenplan och njöt av att spännaig italienska barrista-spressostället ersatts har av… håll i hatten nu - trumvirvel… en korvkiosk!

HURRA så sunt!!! Det ger i alla fall lite hopp om framtiden för oss som växte upp före hamburgaren, när snabbmat var lika med tunnbrödrulle. Dvs smörat tunnbröd som omsluter en krispig wienerkorv på en bädd av ett par rejäla potatismosklickar. Som grädde på moset; bostongurka, ketchup och mycket senap. Mmmm…
Sweeeeet memories! Efter en vild kväll i stan kommer man hem till förorten med nattbussen, vinglar av i kylan och promenerar hem i värmande sällskap av en tunnbrödrulle. Jag måste sannerligen dinera hos Solna korv på Odenplan nästa gång jag har ärende åt det hållet.

Bildbevis på att man kan ana ett visst ljus på matfronten:



För övrigt fick jag idag ett underligt svar på en av mina förfrågningar om vart man hittar bästa utländska klinik för min cancertyp. En dam svarar att hon beklagar att jag blivit svårt sjuk, men att hon inte kan svara på några frågor. Mot en ersättning på 15 000 kronor erbjuder hon sig dock att översätta journalen och skicka den utomlands för förfrågan. Verkar det inte lite skumt? Att mäkla sjukvårdstjänster utomlands utan att ens veta vilken klinik som är skickligast eller bäst lämpad för just den här diagnosen? Säga vad man vill om svensk sjukvård, men förutom de privata aktörerna, verkar den tack och lov mer fokuserad på patienternas krämpor än på deras plånböcker.

Nu ska jag iväg och ta sprutan för att öka på de vita blodkropparna samt träffa kirurgen. Har kommit på nytt kul namn för detta med cancertuttar: Boobie traps. Höhöhö…

Här är en gammal postpunk-låt med Johnny Rotten som du kan digga så länge – kul att tanterna piskar mattorna i takt: http://www.youtube.com/watch?v=jPj-8_wOZcA&feature=related