Den sjönk. So what?
Harreguuuu vad jag är trött på att läsa och höra om Titanic nu! Det har varit som en enda lång och utdragen olycksorgasm i tidningarna de senaste veckorna. Javisst var händelsen en hemsk katastrof för hundra år sedan. Men många andra båtar har sjunkit till botten med sina passagerare sedan dess, utan att ens ha fått en promille så mycket intresse eller utrymme i media. Jag tänker t ex på Estonia, där färre passagerare överlevde procentuellt sett. Och detta trots att eländet hände mer än 80 år senare, med modernare räddningstjänst och betydligt närmare land.
Vad är det då som kittlar så extraspeciellt med Titanic? Kan det vara det ironiska i att fartyget lanserades som osänkbart? Det vill säga ett frosseri i fenomenet att våra ingenjörer alltid glömmer att kalkylera med ”den mänskliga faktorn” när de skapar sin fantastiska teknik? Eller är det tragedin i att rika, trots sina väldiga tillgångar, dränktes tillsammans med inlåsta och fattiga tredjeklasspassagerare? Eller är det den där jäkla filmen med Leonardo di Cappricciosa? (Ja, jag är besatt av pizza, jag vet…)
Jag minns att jag var otroligt konfunderad efter att ha sett filmen Titanic. På vägen ut från bion grät folk som galningar. Varför då? Att båten skulle sjunka var ju det enda man visste säkert när man köpte biljetten… Jag är nog för krass av mig.
Skruttfilm!Och den där hemska låten. Burr!!! Tjusig båt dock. Scenograferna hade nog en högtidsstund när dom återskapade ståten.
Greta är mycket intresserad av fartygskatastrofer. Inte Titanic så mycket numera, däremot Andrea Doria 1956. Regalskeppet Kronans haveriförlopp gillar hon också att prata om.
Själv tycker jag mest om sprängningen av Graf Spee.
En anekdot i sammanhanget; jag och brorsan skulle åka med en skranglig färja till Tallinn, året efter Titanicfilmens premiär. Väl ombord blev vi alla kallade till restaurangen för säkerhetsgenomgång. Personalen demade flytvästar och pekade ut livbåtar. Vi tittade uppmärksamt, lite estoniaskräck har man allt.
När visningen var klar startades fartygets muzak-kanal, den vars välvalda melodier ska få passagerarna på gott humör och känna sig så pass trygga med resan att de rusar iväg till taxfreen.
Till vår oerhörda förvåning var den första melodin "My heart will go on"! I darrig panflöjtsversion. Surrealistisk grej att sitta där med vit duk på bordet och höra undergångstoner medan färjan skramlade sig ut från Frihamnen.
Nenne och Anna: Håller med om den jäkla skitlåten! Man blir tokig när den spelas om och om igen. Faktum är att de inte borde få spela den på båtar eftersom den bergis kan få folk att hoppa överbord...
Nils: Tipsa Greta om att farmor har konserverat textilier från Kronan så blir hon bergis impad. ;-)
Jag förstår inte alls vad ni pratar om. Det är ju en fantastisk låt. Den griper liksom tag. Man fulgråter lite och det känns som om en frisk vind sveper in i magtrakten ... eh. Den här versionen säger allt, när man inte finner ord: http://youtu.be/X2WH8mHJnhM
