Assar passar bäst i Nollberga

Förutom vad gäller övertygelsen om allas lika människovärde, är jag inte särskilt intresserad av ekonomi. Men när jag såg en liten annons om att min enda nuvarande politiska favorit, fd utbildningsministern Bengt Göransson, skulle prata med ekonomiprofessorn Assar Lindbeck om dennes nyutgivna memoarer, så linkade jag iväg till ABF-huset.

 

Där behövde jag knappast skämmas över mitt fysiska cancerförfall. Salen var nästintill fullsatt av gråhåriga människor i full färd med att utbyta barnbarnshistorier och övertrumfa varandra med hur mycket de njöt av sina pensionärsvardagar.   

 

Här är min korta sammanfattning av evenemanget: Varför i hela friden var denne Assar så inflytelserik i svensk politik under så många år? Hur kunde någon tycka att han passade in i socialdemokratin? Han verkar ju rätt och slätt vara ganska bollo.

 

Löntagarfonderna ogillade han med motivering att facket inte kan representera både arbetsgivare och anställda på en arbetsplats. Varför inte, undrar jag? Jag tror tvärtom att löntagarfonderna hade varit ett bra sätt att få mer dynamiska arbetsplatser och långsiktiga företag. Det skulle kanske ha varit en marknadsekonomiskt anpassad och smart vidareutveckling av den Saltsjöbadsanda som genom ”arbetsfrid” medverkade till Sveriges expansiva ekonomi kring mitten av 1900-talet.

 

Och istället för att bara bli efterhandsinformerade om förändringar, kunde facket som delägare i ett företag kunna komma med utvecklingsförslag som man bara snappar när man jobbar ”på golvet” i en verksamhet. Samt kunna parera eventuella personalnerdragningar i god tid och medverka till realistiskt hållbara satsningar vad gäller produktutveckling, work flow och fördelning av vinsten.

 

Assar tycker skrämmande nog att privata företag sköter det mesta bättre än staten. Upphandlingar och utförsäljningar är finemang. Men du och jag är ju staten – varför skulle inte vi kunna äga och driva företag? Det fattar jag bara inte! Och vad har vanligt folk vunnit på alltsammans? Ta till exempel skötseln av gator och snöskottning. Nog fasiken var det bättre skött förr, när det var i offentlig regi, än det är nu när ett upphandlingsvinnande företag lägger ut det verkliga jobbet på ett virrvarr av lägstbjudande underleverantörer!

 

Det gamla pensionssystemet – där man var garanterad en summa som inte hängde ihop med den epileptiska världsekonomin – har Assar också varit med om att skjuta i sank. Fick han månne provision av de pensionssäljarföretag som vunnit betydligt mer än pensionärerna på försämringen, eller är han så skadad av de fina elit- och överklasscirklar han umgåtts i, att han inte hade egen anledning att bry sig om rättvisa för alla?  

 

Bengt Göransson var störtskön som i en elegant formulering ställde frågan om vad Assar anser vara upphov till den etiska brist och egoism som numera verkar vara gängse standard för många myndighets- och företagsledare. Det hade den klyftiga professorn Assar ingen teori alls om! Otroligt att en människa som kallas professor har så svårt att koppla ihop trådarna. Det var ju den ideologiska knivmordet han bidrog till, som gav upphov till dagens armbågssamhälle, där alla tyvärr tvingas leva efter Brechts kloka devis ”Först kommer maten och sedan moralen”. Dvs man ser först till att ordna det finfint för sig själv. Sedan kan man eventuellt bry sig lite om att bli fadder för afrikanska schimpanser, tigrar eller AIDS-barn…

 

Det som förbryllade mig mest var dock en man i publiken som fick mikrofonen för att ställa en fråga. Han undrade varför ingen politiker är villig att diskutera de 60 miljarder som varje år går till EU, invandring och SIDA-projekt, utan att ge Sverige särskilt mycket tillbaka? Då slet Bengt ifrån honom mikrofonen och jag var absolut helt ensam bland publiken om att applådera mannens fråga. Vad är problemet? Är Assars ekonomiska tokteorier mer värda än alla människors lika värde?  

 

Dessutom tog de 60 kronor i inträde. Det är väl första gången någon har den dåliga smaken att ta betalt för sin bok-release? I fortsättningen håller jag mig nog hellre till seriehjälten Assar, dvs den sura korven från Nollberga.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0